Naturen på Værøy: geologi, växter, våtmarker, skyddade områden och havet

Værøy är en liten ö, bara knappt 16 kvadratkilometer, men naturen är större än ytan antyder. Branta fjäll av urgammalt berg stupar rakt i havet, fågelfjällen i sydväst är skyddade enligt Ramsarkonventionen, och på den flacka norra delen av ön ligger små sjöar och myrar som är viktiga för vadarfåglar. Runt ön strömmar havet hårt, och norr om Mosken går Moskenesstraumen, en av de mest beskrivna tidvattenströmmarna i världen.

Den här guiden går igenom geologin, växterna, vattnet, de skyddade områdena och havet runt Værøy. Vi har bara tagit med det vi kunnat belägga. Det betyder till exempel att vi säger rakt ut att det inte finns någon nationalpark på Værøy, och att vi har skippat påhittade sjöar och forskningsprojekt som cirkulerat på nätet.

Fakta kontrollerade 15 oktober 2026 mot Store norske leksikon, Lovdata (verneforskrifterna), Norges nasjonalparker, BirdLife Norges rapport 2023-8, GBIF/Artskart, Havforskningsinstituttet och OpenStreetMap.

I den här guiden+

Geologi: några av Norges äldsta berg

Lofoten har enligt Store norske leksikon (SNL) en del av landets äldsta berggrund, med bergarter som är omkring två miljarder år gamla. På Værøy är hela berggrunden av prekambrisk ålder, så kallat grundberg. SNL beskriver att den sydvästra delen av Værøy och Mosken består av glimmerskiffer och glimmergnejs, medan den nordöstra delen består av olika gnejser.

Den mest detaljerade studien vi hittat är en artikel av Griffin och Taylor i NGU:s skriftserie från 1978. De beskriver hur två förkastningar som lutar mot väster delar ön i tre block. Det östra blocket består av högmetamorfa gnejser som de kopplar till de så kallade mangeritiska intrusionerna i Lofoten och Vesterålen, daterade till ungefär 1 700 till 1 900 miljoner år. Mellanblocket består av kraftigt deformerade glimmerskiffrar och gnejser som enligt studien omvandlades för ungefär 900 till 1 000 miljoner år sedan. Det översta blocket tolkas som skjutet på plats under den kaledoniska bergskedjebildningen. Det är en vetenskaplig tolkning från 1970-talet, så se den som en förenklad bild snarare än sista ordet.

Landformerna

Under istiderna grävde glaciärerna ut Lofotens alpina landskap med botten, skarpa egg och spetsiga tinder, och många fjällområden omges av en flat kustremsa, strandflaten (SNL). På Værøy syns kontrasten tydligt. Den sydvästra halvön är enligt BirdLife Norge uppbyggd av höga, lodräta klippor och branta, gräsklädda sluttningar, medan Nordland i norr är flackt med sjöar och myrar. Här är de höjder vi kunnat belägga:

Topp	Höjd	Läge	Källa
Nordlandsnupen	449 m	Nordost, öns högsta punkt	SNL
Måhornet	439 m	Sydvästspetsen, i fågelfjället	Norges nasjonalparker (Ramsarskylten)
Håen	438 m	Västsidan, ovanför Puinn Sand	Norges nasjonalparker (Ramsarskylten)
Hornet	346 m	Måstadfjellet	Norges nasjonalparker (Ramsarskylten)

Vill du upp på topparna finns stigarna i vår guide om vandring på Værøy.

Karta: skyddade områden, våtmarker och toppar

Gröna punkter: skyddade områden. Blå: sjöar och myrar som BirdLife Norge pekat ut. Bruna: fjälltoppar. Röda: havet och strömmarna. Lägen från OpenStreetMap. Punkterna för reservaten visar ungefärligt läge, inte gränserna. Leiran vid Sørland finns inte namngiven i OpenStreetMap och saknas därför på kartan.

Skyddade områden på Værøy

Alla fyra skyddade områden inrättades genom kunglig resolution den 6 december 2002, som en del av Kystverneplan for Nordland. Reglerna står i verneforskrifterna på Lovdata.

Område	Typ och syfte	Storlek	Viktigaste regler
Måstadfjellet	Naturreservat. Värdefullt kustområde, särskilt som häckningsområde för fågelfjällsarter.	Cirka 2 870 dekar, varav 817 till havs	Tillträdesförbud på land 15 april till 31 juli. Camping förbjuden. Hund i koppel. Start och landning med luftfartyg förbjuden.
Måstadfjellet	Landskapsvernområde med djurlivsfredning. Natur- och kulturlandskapet, geologiska och kulturhistoriska spår och växterna vid Sanden.	Cirka 5 142 dekar, varav 3 210 till havs	Hund i koppel året runt. Start och landning med luftfartyg förbjuden. Ingen motortrafik på land.
Hundholman	Naturreservat. Ostört häcknings- och uppväxtområde för sjöfågel.	Cirka 464 dekar, varav 380 till havs	Förbud mot camping, tältning och landstigning 15 april till 31 juli.
Skittenskarvholman	Naturreservat. Häckningsområde för storskarv och möjlig häckningsplats för havssula.	Cirka 56 dekar, varav 50 till havs	Förbud mot camping, tältning och landstigning 15 april till 31 juli.

En dekar (daa) är 1 000 kvadratmeter, så Måstadfjellets landskapsvernområde är drygt fem kvadratkilometer inklusive havet. Siffrorna ovan är de som står i forskrifterna. Enligt förvaltningsplanen i Naturbase ändrades gränsen mellan verneområdena i oktober 2020, så att stigen från Måstad mot Måstadfjellet, som tidigare delvis låg i reservatet, nu ligger utanför det.

Måstadfjellet: Ramsarområde sedan 2013

Fågelfjället på sydvästra Værøy fick status som Ramsarområde 2013 och är enligt BirdLife Norge också klassat som Important Bird and Biodiversity Area (IBA). På informationsskylten från Norges nasjonalparker står att det häckar över 30 000 par sjöfåglar här, med lunnefågel som den talrikaste arten, och att även tretåig mås, tordmule och tobisgrissla häckar. BirdLife Norge skriver att antalet tordmular och tretåiga måsar har gått kraftigt ned, främst på grund av näringsbrist. Mer om fåglarna hittar du i vår guide om fågelskådning på Værøy.

Inne i Måstadvika ligger Sanden, ett litet och brant sanddynsystem med känslig vegetation. Skylten ber besökare gå försiktigt där. Den gamla lunnefångarstigen från Måstad mot Måstadfjellet och vidare mot Breifjellet eller Måhornet får enligt skylten användas hela året, men utanför stigen gäller tillträdesförbudet i reservatet under häckningen. Måstads historia hittar du i Værøys historia.

Finns det en nationalpark på Værøy?

Nej. Flera texter på nätet talar om nationalparker på Værøy, men det finns ingen. Närmaste nationalpark är Lofotodden nasjonalpark i Flakstad och Moskenes kommuner, som öppnade den 22 juni 2018 och omfattar 99 km², varav 13 km² hav (SNL). Den ligger på andra sidan Moskenesstraumen och nås via Moskenesøya.

Flora: vad växer på Værøy?

Værøy är ett öppet landskap av gräsmarker, ljunghed, myr och klippor. Vi har inte hittat någon officiell källa som beskriver öns trädbestånd i detalj, men det öppna landskapet domineras av låga växter. Enstaka träd och buskar finns, och BirdLife Norge nämner planterade fält med sitkagran vid Lenatjønna och små skogsdungar i Sørland. Bland artfynden i GBIF finns rönn och en, men nästan inga fynd av björk.

BirdLife Norge påpekar också att det mesta av den lågt liggande marken på Værøy är gammal kulturmark, alltså slåtterängar och betesmark, som nu växer igen sedan slåtter och fårbete upphört. Det påverkar både blommor och fåglar som är beroende av öppen mark.

Værøyslirekne: en främmande art med öns namn

Den växt som har registrerats flest gånger på Værøy i GBIF är inte en vild inhemsk art utan værøyslirekne (Koenigia ×fennica), en hybrid som enligt SNL kommit till Norge som trädgårdsväxt och spritt sig ut i naturen. Den blir 50 cm till en meter hög och sprids framför allt genom att växa klonalt, men också när människor ger bort sticklingar eller slänger trädgårdsavfall. Arten står på den norska listan över främmande arter med hög risk. Enligt uppgifter vi inte kunnat läsa i original har Statsforvalteren i Nordland tillsammans med Naturvernforbundet och Norsk Landbruksrådgivning arbetat med att bekämpa den på Værøy sedan 2020. Om du har trädgård på ön: släng aldrig rester av slirekne i naturen.

Listan är ett urval, inte en fullständig flora. Kom ihåg att all vegetation i naturreservaten är fredad, och att du inte ska plocka växter där. Bär och svamp får du plocka enligt allemansrätten utanför reservaten, se vår guide om mat och dryck på Værøy.

Vatten: tjärnar, myrar och strandängar

Værøy har inga stora sjöar. Vattnet finns i små tjärnar, myrar och grunda vikar, de flesta på det flacka Nordland och kring Sørland. BirdLife Norge inventerade dem i juni 2023 och klassade flera som viktiga eller mycket viktiga för fåglar:

• Lenatjønna på Nordland är enligt rapporten det viktigaste häckningsvattnet på Nordland, med en liten koloni fiskmåsar. Rapporten noterar att det planterade sitkagranfältet intill knappast gynnar fåglarna, eftersom det ger kråkor gömställen.
• Gåstjønna har rik strandvegetation på södra sidan. Storspov, rödbena och fiskmås visade tecken på häckning. Mellan Gåstjønna och Lenatjønna finns myrar och pölar som inte dikats ut.
• Sandtjønna är viktig både för häckande fåglar och fåglar på flyttning.
• Leiran vid Sørland är ett grunt område med mjuk botten, strandängar och skär. Här såg BirdLife flest olika våtmarksarter på hela ön, bland annat grågäss med 51 ungar.
• Myren bakom Værøy kyrka och Torvvågen vid Røssnesvågen har kolonier av fiskmås.

BirdLife Norge skriver att det behövs skydd för de sista resterna av marin våtmark och myr på Værøy, att stora ytor i Sørland redan planats ut, och att det också har dikats i myrar på ön. Gå därför försiktigt och håll avstånd till häckande fåglar i maj och juni.

Havet runt Værøy

Moskenesstraumen

Mellan Lofotodden, den yttersta spetsen av Moskenesøya, och holmarna norr om Mosken går Moskenesstraumen, även kallad Moskstraumen. Enligt SNL är sundet cirka 4 km brett och 40 till 60 meter djupt, alltså mycket grundare än Vestfjorden innanför och havet utanför. Vestfjorden fylls och töms två gånger per dygn, vattenståndet på de två sidorna kan skilja upp till 40 cm, och strömmen kan nå 6 knop. Strömmen vänder mitt mellan hög- och lågvatten, och då bildas virvlar. Vid skäret Herjeskallen mitt i strömmen är djupet under 10 meter, och där bryter sjön enligt SNL även i stiltje.

Strömmen finns på Olaus Magnus Carta Marina från 1539 och beskrivs av Petter Dass, Edgar Allan Poe, Herman Melville och Jules Verne. SNL påpekar att författarna byggde på äldre källor som kraftigt överdrev hur stor och farlig den var. Den är ändå inget att leka med i en liten båt eller kajak. Läs mer om säkerhet på havet i vår guide om stränder och hav på Værøy.

Havsforskning: vad som faktiskt pågår

Du kan ha läst om ekolodsprojekt och undervattensforskning med fokus på Værøy. Vi har inte kunnat hitta några sådana projekt och skriver därför inte om dem. Det som går att belägga är bredare forskning i havet runt Lofoten:

• Skreitoktet: Havforskningsinstituttet mäter varje vår lekbeståndet av skrei, den nordostarktiska torsken, i Lofoten och Vesterålen. Forskarna registrerar fisken med ekolod och tar prover med trål. År 2026 gick toktet med forskningsfartyget Johan Hjort från 25 mars till 6 april. Mer om skreifisket finns i vår guide om fiske på Værøy.
• MAREANO: det norska kartläggningsprogrammet för havsbotten startade 2005, bland annat för att kartlägga havet utanför Lofoten. Ett känt fynd i området är Røstrevet vid Røst, som regeringens beslutsunderlag beskriver som ett av världens största revkomplex av kallvattenkorall.

Bra att veta när du är ute i naturen

• Häckningstiden: 15 april till 31 juli är det förbjudet att gå i land i Måstadfjellet naturreservat, Hundholman och Skittenskarvholman.
• Hund: i koppel i alla skyddade områden, i landskapsvernområdet året runt. Hund är inte tillåten på Nordlandsnupen enligt Visit Værøy.
• Drönare: start och landning med luftfartyg är förbjudet i Måstadfjellet-områdena.
• Camping: förbjudet i naturreservaten.
• Vädret: det skiftar snabbt. Kolla prognosen innan du går, se väder och årstider på Værøy.

Vanliga frågor om naturen på Værøy

Finns det en nationalpark på Værøy?

Nej. Närmaste nationalpark är Lofotodden nasjonalpark på Moskenesøya och Flakstadøya, inrättad 2018. På Værøy finns tre naturreservat och ett landskapsvernområde.

Får man gå till Måstadfjellet på sommaren?

Den gamla stigen från Måstad får användas hela året enligt Norges nasjonalparkers skylt, men det är förbjudet att gå i land i naturreservatet utanför stigen 15 april till 31 juli.

Vilken är den högsta toppen på Værøy?

Nordlandsnupen, 449 meter över havet, i öns nordöstra del.

Vilka bergarter finns på Værøy?

Mycket gammalt prekambriskt grundberg: glimmerskiffer och glimmergnejs i sydväst och på Mosken, och olika gnejser i nordost.

Finns det träd på Værøy?

Ön är till största delen öppen mark. Det finns enstaka rönnar och enar, planterad sitkagran vid Lenatjønna och små dungar i Sørland.

Är Moskenesstraumen farlig?

För små båtar och kajaker, ja. Strömmen når upp till 6 knop och bildar virvlar när den vänder. De äldre litterära skildringarna är dock kraftigt överdrivna.

Vad är værøyslirekne?

En främmande hybrid av slirekne som spritt sig från trädgårdar. Den bekämpas på Værøy eftersom den tränger undan inhemsk vegetation.

Källor

• Store norske leksikon: Værøy (yta, berggrund, Nordlandsnupen, skyddade områden)
• Store norske leksikon: Lofoten (geologi och landformer)
• Store norske leksikon: Moskenesstraumen
• Store norske leksikon: Lofotodden nasjonalpark
• Store norske leksikon: værøyslirekne
• Griffin, W. L. och Taylor, P. N. (1978): Geology and age relations on Værøy, Lofoten, north Norway. NGU 338, s. 71 till 82.
• Lovdata: Forskrift om Måstadfjellet naturreservat
• Lovdata: Forskrift om Måstadfjellet landskapsvernområde
• Lovdata: Forskrift om Hundholmen naturreservat
• Lovdata: Forskrift om Skittenskarvholman naturreservat
• Norges nasjonalparker: informationsskylt Måstadfjellet Ramsar
• BirdLife Norge, rapport 2023-8: Fugler på Værøy
• GBIF: fynd av kärlväxter runt Værøy (inkluderar Artskart-data)
• Havforskningsinstituttet: Her er skreikartet for 2026
• Regjeringen: beslutningsunderlag om korallrev
• Visit Værøy
• Lägen: OpenStreetMap